Update

Nicca – Efter balkongmöte och burbyte har denna lilla tjej tuffat till sig. Träningswise handlar det om miljöträning samt inklickning. Miljöträningen går ut på att ”våga” utforska. Klara av störningar utan att söka skydd (TV, förbipasserande, plötsliga ljud). Detta går mycket bra! Inklickningen går ut på att associera klickern med belöning, detta går so-so. Har inte hittat hennes motivationskälla än. De andra diggar majs, Nicca verkar inte så imponerad.

Leica – För att vara så aktiv och utforskande är hon ganska harig. Att klickern betyder belöning är hon jätteduktig med. Vad det är hon ska göra för att få ett klick är det sämre med. Är det hon eller jag som är oklar? Ska gå bak i prestationsstegen och börja om från början med henne. Gör om, gör rätt, ge tid. Inkallningen fungerar dock jättebra (Klass A, moment 2 hos SRS samt moment 2 hos SSV)

Mamiya – Inkallning går toppen! (Klass A, moment 2 hos SRS samt moment 2 hos SSV) Tycker inte om att träna ”ensam” (dvs. funkar bättre när de andra är ute). Är rädd för att de andra blir ”avklickade” av att höra Mamiyas klick. Kanske kan lösas genom mer miljöträning. Hon växte ju upp i zooaffär och tycker fortfarande inte riktigt om att bli lyft. Bara att jobba och jobba på att överkomma detta.

Tankar, tips och annat uppskattas! 😀

”target”

Har nu introducerat ytterligare ett moment i träningen. En sk. t ”targetstick” (Kan även kallas ”Målpinne” eller “pekstav”, men jag kommer referera till den som ”target”).
Jag använder mig av något så simpelt som en kinapinne. Alltså en sådan man äter med :D.
Genom att använda en target kan man direkt visa djuret att det är träningsdags, samt vad den ska göra. Jag använder min klicker för att förstärka ”rätt beteende”.  
Man kan träna sitt djur att hålla target, följa target, hålla nos på target etc. Jag kommer börja med att de ska komma till min targetstick och i ett senare led också följa den. Utifrån deras prestation kommer min målsättning höjas.
Den ”station” jag tidigare beskrivit faller också in under benämningen target, fast med meningen att en eller alla tassar ska vara på den. (I min egen lathet så benämner jag kinapinnen ”target” och plastlocket för ”station”, då jag i slutändan vill att råttorna ska sitta still på plastlocket.)

Hittills är det Mamiya som är mest konsekvent. När hon väl fattar går hon rakt på. Lugnt och metodiskt. Leica är mer stressad, provar mkt men är lite harig. Väldigt ojämn i sin targetträning. Nicca är igång på inklickningen fn och har inte provat på target än. Uppföljning kommer! 😀

Target a.k.a kinapinne

Här är en liten film om hur man kan targetträna sin rådis (med en targetstick).
Från youtube: