World Rat Day 2010

Passa på att göra något speciellt för dina rådisar. Skicka råttvykort till dina vänner. Arrangera något och berätta vad på World Rat Day:s hemsida.

Själv blev det lite softish i hemmet. Hade besök från övre Sverige + hundar, så tjejerna fick en doft-dos av annorlunda samt var ute och busade under lååång tid. Det togs även ett utställningsbeslut :D.
Problemet med detta datum är att det ligger för nära min födelsedag (och påskfirande + besök var år) för att jag ska våga engagera mig för mkt i något speciellt..
Men nästa år så kanske…? 😉

guldfisk

Guldfiskminne. Vad har detta med råttor att göra då???

The present experiments provide a reasonable method to compare the spatial learning of fish with other animals. One of the characteristics of our maze task is that fish learned the spatial task quickly. They showed improvement within three training sessions. Such fast learning is similar to that of rats in the Morris maze.

Joserru! Det visar sig att guldfisken har ung. lika bra minne som råttor har (eller att råttor har lika bra minne som guldfiskar 😉 )! (LÄNK)

Jag är dock inte förvånad alls. Överlevnad är något som prioriteras, vare sig det gäller att inte drunkna eller att hitta mat. Då jag besökte Colchester Zoo i England fick vi träffa en man som tränade alligatorer och kommodovaraner. Reptiler kan alltså också minnas, och kan man minnas kan man tränas. Bin minns vilka blommor de besökt och myror i öknen kan ta snabbaste vägen hem trots att de gått i ziczac (de gör en uträkning om var de gått, var solen är, var solen varit, gör lite matte och hittar hem!!). Bin kan tränas att hitta jordbävningsoffer och guldfiskar kan tränas att putta en boll i ett mål.

(Tyvärr en reklam, men har med lite småsnuttar)

Men visst, inom forskning är tyvärr inte ”allmänkunskap” något man kan peka på såvida man inte gör en undersökning som kan bevisa eller förkasta en teori.

Naken vs. Kalråtta

Som biolog blir man lite knäpp när folk använder ”fel” namn på saker ;). Denna gång gäller det hårlösa/Nakna råttor och Kalråttor. Båda tillhör ordningen gnagare (Rodentia), men sedan delar de på sig. Brunråttan (Rattus Norvegicus) har överfamilj Myomorpha (musliknande gnagare) och familj Muridae (råttdjur). Kalråttan (Heterocephalus glaber) har underordning Hystricomorpha och familj Bathyergidae (Mullvadsgnagare). De är alltså inte extremt nära släkt (kolla fylogenetiskt träd nedan). Jag har inte tagit upp alla olika sub-enheter, samt att olika fylogenetiska träd skiljer sig, men ni ser överst; Muroidea och 13 steg ner; Hystricomorpha. Klicka på bild för att över huvud taget se den samt för att leka runt i trädet.

Kalråttor (Heterocephalus glaber) lever i Etiopien, Somalia och Kenya. Kalråttorna är som namnet säger; kala. Förutom det är de också nästintill blinda och kommunicerar mha. feromoner, kroppskontakt och ljud. De har stora framtänder som växer ”utanför munnen” och används för att gräva gångar, denna filur kommer sällan upp ovan marknivå. En ”drottning” bestämmer över dem och de har en ”samhällsstruktur” likt myror och andra sociala insekter. Nästan alla däggdjur håller en nära nog oförändrad kroppstemperatur både på dagen och på natten, FÖRUTOM kalråttor. De är sjukt fascinerande och mycket forskning har gjorts på dessa djur.

Älskade David Attenborough via BBC. Något pixligt.

Bild på Kalråtta:

Nakna råttor är tamråttor som saknar päls i olika slag. De avlades fram i laboratorier på 60-talet. Här är en sida som beskriver genetiken bakom våra hårlösa råttor. (Finns olika typer av naket)

Hanson, Anne. ”Where do different rat coat types come from?” Rat behavior and biology. 22 feb. 2010. [date viewed].

Återigen bör noteras att detta är EN ”artikel” av EN människa (dock biolog! :D) . Den är inte reviewad och/eller publicerad (förutom på hennes hemsida) och det är relativt få studier samt att vissa är från 70-talet. En del genetisk utveckling kan ha skett (avel på bättre typer, minskade sjukdomar etc.) Dock är det intressant att läsa samt att det ger en viss förståelse för ”råttklimatet” i Sverige.

bubblare

*hihi*

Fick hem HR #146/26 (lite sent, men ändå).
Kollade snabbt igenom tidningen, och hamnade på ”Tio i topp 2009”-sidorna.
Vad ser jag om inte Nicca (River Tam) på 4:e plats? (112p) 🙂
Och mig själv som en av årets ”bubblare”? (50p) 😀

Detta är baserat på två SRS-utställningar under hösten!
(inkl. en där Leica blev diskad = avdrag…)
Visst, detta är inte det viktigaste i livet, men det är alltid roligt med små överraskningar och bekräftelse
😀 😀 😀 😀 😀

😀 Jag är en bubblare 😀
🙂 Nicca är 4 av tio på R8-Agility i Sverige! 🙂
(av de som tävlat alltså)

Viktkurva

En ny viktkurva på tjejerna som växer så det sprakar :D.
I decemberinlägget ser man även en viktkurva som kan vara bra att ”jämföra sig mot” (Gerodean “Grodan” Elleby’s vikttabell på honråtta).

3 nov '09, 1dec '09 och 6 jan '10

3 nov '09, 1 dec '09 och 6 jan '10

Som ni ser har Hoya fortsatt att rusa upp i vikt, men Nicca har också förändrat sin tillväxtkurva. Jag sa lite skämtsamt till sambon idag ”Nicca känns nästan dräktig”. Han blev skraj och undrade om det var möjligt. Men icke sa nicke, här har det inte varit några hanar. Dock kan det vara dagsformen (de fick bl.a. en liiiten omelettbit, ris och matvete igår samt hade precis haft ärtfiskarkväll). Hennes mage var stor och rund, dock inte som en dräktig skulle varit, men stor 🙂 (passade på att göra en allmän hälsokoll av henne, men märkte inget extremt). Nicca har alltid varit näpen, så jag misstänker att hennes enda möjlighet att växa är på bredden ;). Dock får hon inte fortsätta rusa så här i vikt. En rått-viktdagbok är alltså ett smart sätt att hålla koll på sina rådisars hälsa, finns även potential att upptäcka eventuella sjukdomar innan de syns ”på något annat sätt”.

Föreläsning

Har fått lite info om en föreläsning på Helsingborgs regiondjursjukhus från olika håll:

Välkommen på föreläsning om kaniner och gnagare!
Tisdagen den 8 december klockan 18:00 bjuder Regiondjursjukhuset in till föreläsning. Vi kommer att ta upp:
• Hur tar jag hand om min kanin eller gnagare på bästa sätt?
• Vilka sjukdomar kan mitt djur få av felaktig utfodring?

Föreläsare: Veterinär Majbritt Larsen
Vi bjuder på fika!
Anmälan till föreläsningen görs via mail: anmalan.smadjur@djursjukhus.com senast fredagen den 4 december.
OBS! Det är begränsat antal platser

Dagens Kicki

Det finns en fotoblogg jag följt i några år. Dagens bild heter den, och det är en ”sydråtta” som slänger upp fantastiska bilder med små texter till.

Jag har fått tillåtelse att slänga upp rått-uppdateringarna på min blogg, och jag tycker ni ska in och kika på resterande saker Kicki lägger upp 😀
Klicka på bilden för att läsa mer.

Råtz Pingvin Från "Dagens bild" 091102

Ornithonyssus bacoti

Désirée Lennklo (Porlamarkens uppfödning) har skrivit en bra artikel om Ornithonyssus bacoti, tropiskt råttkvalster, som jag fått tillåtelse att lägga upp på nätet. Anledningen till publikation är inte för att skapa panik, utan för att man snabbt ska kunna vidta åtgärder om man stöter på detta.
Det är lite som svininfluensan; Det GÅR att skapa panik, men jag ser hellre att man hjälps åt att minimera eventuell spridning.

Det ska dock sägas att jag aldrig sett detta kvalster TROTS att jag bor i Skåne, trampar runt en del i skog och mark samt har grävt i diverse holkar och fågelbon (i egenskap av biolog). Så no need to panic! Men var försiktig vid importer, bland grossister och till viss del vid djuraffärsköp.

VARNING FÖR: Ornithonyssus bacoti!
Artikeln skriven av  Désirée Lennklo 090129

Ett förväntansfullt gäng uppfödare samlades kring lådorna med de nyanlända djuren importerade från kontinenten. Hamstrar, råttor och gerbiler, här fanns djuren vi väntat så länge på.  Transportlådorna öppnades. Det vi fick se den dagen var något ingen av oss hade sett förut. Rödaktiga pyttesmå prickar kryllade i burarna och på svårt anemiska djur. Prickarna gjorde ingen skillnad på djursort, och de rörde sig mycket fort över bordsytan, upp på oss och ut i rummet….

Det är över tio år sedan nu, och det skulle bli mitt första möte med det fruktade kvalstret Ornithonyssus bacoti.

Vad är det och hur utbrett är problemet?
Ornithonyssus bacoti kallas även för tropiskt råttkvalster, ett missvisande namn då det varken är bundet till tropikerna eller till råttor. Det upptäcktes 1923, och färdades då runt världen med hjälp av bl.a. skeppsråttor. Det sägs att kvalstret bara kan fortplanta sig med hjälp utav råttblod, men detta ifrågasätts av många drabbade. Kvalstret suger blod från alla typer av gnagare, fåglar och människor. Det finns inga belägg för att det ska kunna sprida sjukdomar vare sig inom eller mellan artgränserna, att det ska fungera som vektor som man säger. Däremot råder det ingen tvekan om att kvalstret ändå kan döda sin värd genom att göra den svårt anemisk. Detta visar sig genom att det angripna djuret blir orkeslöst, blekt i slemhinnor och hud. Ungdjur kan hämmas i utvecklingen och få permanenta skador på immunförsvaret.

Kvalstret är svårupptäckt och mycket svårt att bli av med. Det går igenom olika faser i sitt liv då det skiftar utseende och färg. Som nyckläckt är kvalstret genomskinligt, därefter blir det brun-svart och när det sugit blod blir det rött. Man kan se det vuxna kvalstret med blotta ögat, det ser ut som en pytteliten rödaktig spindel som rör sig oerhört snabbt över alla material och djur. Det tar 10 dagar att nå vuxenstadiet, och då suger kvalstret blod på ett värddjur ungefär var 3e dag. Problemet är att detta kvalster inte beter sig som någon annan ohyra vi är vana att våra smådjur får. Det kläcks inte på djur, det lever relativt kort tid av sina liv på djur, det är inte artspecifikt och det kan ligga i dvala i många månader i väntan på en värd. Det trivs på kläder, i möbler, papper och pappkartong, samt i golvspringer och bakom lister. De söker sig gärna till värme. Om man får detta kvalster på sina kläder kan det följa med en hem och bosätta sig i ens eget djurbestånd. Man behöver inte ens ha tagit i ett angripet djur, det räcker att man vistats i en miljö där angripna djur har varit! T.ex. om du går över ett golv där en vild mus sprungit och ”tappat” ett kvalster, så kan detta kvalster fastna på din strumpa och sedan följa med dig hem! Har du otur är kvalstret mätt och belåtet och nöjer sig med en golvspringa i ditt hem för att lägga sina ägg. Resten är lätt att räkna ut!

Det senaste året har kvalstret fått fäste i södra Sverige. Det kan bero på mildare vintrar, samt att fler djur från kontinenten hittar hit. Flera smådjurägare i våra trakter har drabbats. Eftersom ansvarsfulla djurägare samlat in och skickat iväg prover har SLU kunnat konstatera att det är Ornithonyssus bacoti det handlar om.

Hur allvarligt är det?
En parasit som är mycket svår att både upptäcka och eliminera har fått fäste i vårt land. Då parasiterna helt enkelt suger ur värddjuret dess blod är anemi en konsekvens. Blodbrist som inte behandlas är dödlig. Ungar som angrips är extra utsatta, de kan få skador på immunförsvar och hämmas i utvecklingen. Dessutom utgör kvalstret en fara för människor då det biter även oss. Det finns rapporter om människor som utvecklat så svåra hudirritationer p.g.a. betten att kortison behandling varit nödvändig. Vidare finns det en risk att man som människa felaktigt får diagnosen allergi då man söker vård för bett. Tänk på det! Börjar du plötsligt uppvisa hudrodnad omkring dina djur, så behöver det alltså inte bero på att du är allergisk mot djuren, utan mot kvalstren!

Hur undviker man att drabbas?
Här följer några enkla regler för att undvika att dela hemmet med dessa kvalster:

Undvik kontakt med vilda fåglar och gnagare. Idag får vi räkna med att dessa är drabbade.
Detta innebär även att inte ta ut dina smådjur i miljöer där vilda djur rör sig.

Behandla allt du köpt i t.ex. zooaffär eller i andra djurmiljöer, innan du ger det till dina djur. Beroende av material, tvätta, desinficera eller lägg i frysen. Släng alla emballage och kartonger. Vi känner till fall där kvalster spridits genom en pappkartong från zooaffär till ett smådjurshem. Var mycket noga med var du köper ditt hö! Hö som lagrats i miljöer där vilda gnagare haft tillgång till det är en av de största spridningskällorna!

Vilda gnagare i huset kan sprida kvalster till dina husdjur. Se till att bli av med oönskade djur i väggar, på vindar och i golv! Själv har jag sett Ornithonyssus bacoti på vilda husmöss och på skadade vilda fåglar. Fågelbon på balkongen eller på taket kan också vara en smitthärd.

Var noga med karantän av nya djur, låt inte dina djur komma i kontakt med andras djur om det kan undvikas. Var extra noga med att granska importerade djur från kontinenten, och tänk på att många skånska djuraffärer säljer djur som importerats därifrån! Är du osäker på om du har varit i kvalstermiljö eller inte, så byt kläder när du kommer hem!

Desinficera alltid transportburar när du kommer hem från utställningar och mässor. Locken på petboxar erbjuder perfekta gömställen för kvalstret!

Hur man blir av med det?
Du vet att du har drabbats av Ornithonyssus bacoti när du med blotta ögat ser små stirriga prickar röra sig på dina djur eller i burarna, eller då du själv uppvisar stora hudrodnader där du blivit biten. I ett tidigt stadium, där du misstänker att du kan vara drabbad men inte sett några parasiter, kan du lägga ut fällor. Tejpa ihop små rör av wellpapp och lägg ut dem i ditt hem och dina djurburar. Av någon anledning gillar de här små krypen wellpapp och efter något dygn kan du veckla ut fällan och se om du fått napp. Hittar du kvalster i dina fällor har du en stor uppgift framför dig. Djuren måste badas i ohyresschampo, men det viktigaste är att behandla omgivningen. Minutiös städning är nödvändig. Glöm inte att tömma damsugarpåsen efter varje gång, annars mår de små liven bara prima därinne och kan vandra ut igen. Möbler och textilier kan i värsta fall behöva slängas, då det är mycket svårt att behandla dessa material. Spraya omgivning med ohyrehämmande medel. Det finns fall där inget annat än Anticimex har hjälpt.

Vi sitter alla i samma båt!
Denna artikel är inte menad att skapa hysteri eller panik. Inte heller får den resultera i att drabbade stigmatiseras. Men det är viktigt att alla smådjurägare blir medvetna om detta nya problem och iakttager största försiktighet. Precis vem som helst kan drabbas, och för första gången någonsin måste vi idag tänka över artgränserna. Samtliga SSV-djurarter kan alltså drabbas. Vi har alla ett ansvar att minska spridningen av Ornithonyssus bacoti. Informera dina djurköpare, vänner och din lokala zooaffär. Många drabbade vet inte om att de är drabbade förrän det är för sent och parasiten har spridit sig.

Hur gick det då med de stackars anemiska djuren jag mötte för drygt 10 år sedan? Tyvärr var de i så dåligt skick att de inte gick att rädda. Alla försök att spåra ohyran misslyckades. Vi tror idag att den holländska transportbilen, som tidigare använts till att transportera fjäderfä, fungerat som dvalplats för parasiterna.

Frågor, synpunkter eller information? Vänligen tag kontakt med mig!

Désirée Lennklo
lennklo(a)hotmail.com
(byt ut (a) till @)

Intressanta källor:

http://content.karger.com/ProdukteDB/produkte.asp?doi=10.1159/000102037

http://www.extension.umn.edu/yardandgarden/ygbriefs/e600mites-bird-rodent.html

http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B7578-4R172V3-B&_user=10&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=303e3466540c539606c7d62c4183365d

Lösenordsskyddad: w8

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Giant rat

En indonesisk jätteråtta (dock utan vetenskapligt namn än)
Helt underbart temperament. Man ser hur den gnisslar (tuggar tänder såsom våra rådisar gör när de spinner). Iom. att den ser så skabbig ut i pälsen undrar jag om den mår helt ok. Å andra sidan ser opossums galet risiga ut, så… Kanske är det en gos-rådis utan rädsla för människor.. 😀
Jag hade gett min högra tå för att vara med om denna upptäckt! Skit. Så länge det inte finns några djuphavsråttor kommer jag nog aldrig få namnge någon… (Känns som att djuphavet är det enda outforskade)

Film: http://news.bbc.co.uk/earth/hi/earth_news/newsid_8210000/8210394.stm

Film 2 (possum & råtta): http://www.msnbc.msn.com/id/22290101/ns/technology_and_science-science/

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/varldens-storsta-ratta-en-sallskaplig-gynnare-1.947386

http://www.telegraph.co.uk/earth/wildlife/6148102/Fanged-frogs-and-giant-rats-found-in-remote-Papua-New-Guinea-wilderness.html

Kanske finns några alien rats jag kan upptäcka i framtiden.. Är ju trots allt biolog 😉

Här kommer en bild på en underbart söt opossum – de nämdes ju så mkt i texten ovan. Observera – detta är alltså INTE den indonesiska jätteråttan!

Sophia - cross eyed possum 🙂