Luktfri bur

Många (inkl. jag själv) har haft problem med stinkande råttburar. Det tog några års erfarenhet, men nu tror jag mig ha receptet! 😀
Jag löser problemet med att ha djupa hyllor med varierande bottenmateriel. Dels kan urinen inte ”rinna över kanten” och hamna längs galler, på hurtsen den står på samt på väggen och golvet (glöm inte att rengöra dem om du inte säkrat för det!). MEN det skyddar även mot att råttorna ligger i sitt eget urin (vilket de gör på ”platta hyllor”). Trä och andra uppsugande föremål måste rengöras mer noggrant än glas (ja, jag har tillverkat glashyllor för att komma förbi problemet) och annat.

This is what I do nowadays:

När jag städar: Jag brukar lägga hela buren och alla dess delar i badkaret med skållhett vatten (efter jag sköljt ur dem) tillsammans med lite gulsåpa. Gulsåpa är miljövänligt, och sköljs lätt av när man tömmer badkaret och sköljer bur/burinredning. Såklart har jag mina djupa hyllor. I dem har jag upptäckt att en kombination av bottenmaterial funkar bäst. Toalätt + aspflis är en bra kombo. En billigare variant är toalätt + ”granngårdens papp” (vet inte vad det heter).
En viktig detalj är att ha en bra mängd bottenmaterial. Det måste ha möjlighet att suga upp, rinna ner och liknande. Ett tunnt lager på botten räcker inte i min bur iaf. På så sätt får jag en luktfri bur och lägenhet. Nu har jag ju tjejer, men believe you me; jag har haft stinkande burar jag med ;).

Ang. toalätt så beror doften på vilka produkter som varit inblandade. Jag har köpt några 110l-säckar som STUNKIT, men om man låter dem vädra av sig på balkongen, vinden, i källaren eller liknande så slipper man den stanken. Oftast har jag köpt ”icke-luktande” toalätt.

De ”hyllor” jag har är bla: En kaklåda i plast (ganska djup), en kattutställningslåda (finns i många djuraffärer), ett fågelbad (finns i många djuraffärer) samt en ”gnagartoa” (finns i många djuraffärer). Endast fantasin och säkerhet sätter gränser.
Klicka på bilderna för förstoring:

kakburk i plast

kattutställningslåda

fågelbad samt gnagarhörna

Sedan ska man inte förneka att maten har en viss betydelse för doften. Men då handlar det mer om ”bajsdoften” innan avföringen hunnit torka och bli relativt luktfri. Animaliska produkter har en tendens att bli mer… aromatisk… Barnmat likaså. Räkor får de, men bara kort innan buren ska städas, eftersom de gärna äter mer än bara ”stjärten”. De får då hela räkor, och ni vet ju hur räkskal luktar om man låter dem ligga…. o.O
Urinen kommer man mest åt genom rengöring.

LYCKA TILL! 😀 😀

Besök

Vi har besök. 🙂 Två råttherrar som ska från Malmö till Göteborg via Lancia till Zickan. *puh*
Här är det logistik som gäller 😉
I skrivande stund har jag inrett en bur med hängmatta, krypin och annat mys. Snart borde jag packa ihop mig och tjejernas prylar för resan norröver. Det är ju Stora Vår som är näst på agendan! 😀

påg 1 och påg 2

Mythbuster 1

Var inne på ett helt annat ämne när jag stötte på en faktoid (faktoid =  en vida spridd felaktig uppfattning som uppfattas som sann). En sådan jag själv fallit för och trott relativt mkt på. Men icke. Myten handlar om antalet råttor i en stad…

…att det skulle finnas en råtta per invånare, eller till och med fler – ”I Lund räknar Anticimex med att det bor dubbelt så många råttor som människor” – är en myt som den eminente råttforskaren, professorn i zoologi David E. Davies tog död på redan för femtio år sedan. Efter noggranna studier kom han fram till att det i New York – betydligt värre nedskräpat än Stockholm 2005 – gick en råtta per trettiosex invånare.

Alltså borde det finnas maximalt 30.000 råttor i Stockholm.

Lite länkar som bygger på denna mythbust.

• Faktoider – Råttor i städer
• Myten om en råtta per person – Sydsvenskan PUBLICERAD 28 JANUARI 2007 23.30
• DN På råttjakt Publicerat 2005-08-07 12:58. Här tas dock en annan myt upp. Råttan och digerdöden. Det får bli mythbust 3.

Skratt

Då en vän lyfte det i sin blogg tänkte jag att jag lika gärna kan slänga in det jag tidigare skrivit i forum här på min blogg. Mitt inlägg från Råttor i Fokus 2009-11-13. Ang. råttors ljud:

Well.. forskare diskuterar ju olika saker, men här är en som föreslår att råttor skrattar.
Om rått-mannen känner till dessa studier eller har tolkat in dem i hans resultat vet jag inte. Men att rådisar kommunicerar med ultraljud vet man.

Som det ser ut på videon så bus-bråkar han med råttan. Jag har inte själv gjort dessa studier, men jag vet att delfiner övar på att bråka/kaxa/visa dominans när de är sub-adulter. För att den de utsätter bråket/kaxet/dominansen för inte ska slå ner dem totalt lägger de till ett ”skojja bara” ljud efteråt. Det kan te sig lite som att delfinen simmar fram till en annan delfin och säger (i beteende och läte):
”Din J**a idiotiska fula krake till skitstövel – SKOJJA BARA ”

Detta för att de ska veta hur man gör när man verkligen vill säga det till en delfin..

Här följer inlägget jag gjorde i bloggen jag beskriver i inledningen:

Tycker inte att det behöver vara skratt. Jämför med delfinutvecklingen där man slänger in ett ”skojjade bara” när man övar på bråk. Likväl som att det kan vara ett underlägset beteende för att säga ”jag ger mig”.

Har varit inne på hans skratt-teorier tidigare, och från vad jag läst eller sätt är jag inte 100 på att jag skulle tolka det som enbart skratt.
Men det är svårt att vara objektiv när man inte gjort studien själv, eller kunnat diskutera det med forskaren..

Skulle ni tolka två valpars läten och kroppsspråk som busar med varandra som att de nödvändigtvis skrattade under tiden? Lite antropomorfistiskt i min mening. Är mycket mer inne på ”skojja-bara-teorin” som Christer har. (”play-fight signal)

Men det är ju bara en insnöad råttnörds point of view..

Delfinartikeln går att läsa HÄR . (Blomqvist et al.       An Acoustic Play-Fight Signal in Bottlenose Dolphins (Tursiops truncatus) in Human Care)

Nu säger han ju ”might” i sin video. Dessutom är det svårt att göra ett uttalande från en video, men som sagt. Jag är lite skeptiskt till att det enbart skulle vara skratt :D. Tror att jag reagerar till viss del för att då han får sk: skratt är när han är väldigt dominant i sin behandling av råttan. Slänga på rygg, busa mot överkropp. Visst att unga råttor som leker går med på sådan behandling, men som vuxna? En dominant råtta skulle INTE ”skratta” åt (gå med på) något sådant såvida den inte kände sig underlägsen. Ang. att ”de tycker det är kul” så är ju tamråttan kontaktsökande och i unga år övningsbråkar de. (wether they were enjoying the activity) Dessutom så är labbråttor ofta understimulerade och mottar säkerligen aktivitet med ”glädje” (ökad aktivitet). De råttor han visar är såväl honor som unga. Släng dit en 800g hane och se hur kul han tycker det är 😉

Men, återigen. Bara min kopp te.

Råtthjälpen

Råtthjälpen har idag hjälpt över 500 råttor. Det är värt en eloge!
Just nu har de 14 råttor i jourhem, alltså 14 råttor som behöver ett hem.

Vilka råttor tas in till Råtthjälpen?

Till Råtthjälpen kommer tamråttor i alla åldrar med olika bakgrunder. En del kommer från nedlagda uppfödningar, andra har hittats övergivna eller hotats till avlivning av tidigare ägare. Ofta finns det även kullar uppväxta i jourhem för omplacering.

Rädda livet på en individ

Genom att ta hand om en tamråtta från Råtthjälpen blir du garanterad råd och hjälp under tamråttans livstid du försäkrar dig även om att kunna lämna tillbaka din tamråtta om du av någon anledning inte kan ha den kvar. Men framförallt kan du känna att du har räddat livet på denna individ utan att ha bidragit till fortsatt oansvarig uppfödning genom djuraffärer och privatpersoner.

Har du lust att hjälpa till? Vara tillfälligt fosterhem till en vanskött och/eller oönskad råtta? Stödja med medlemskap (75kr/år)? Kontakta Råtthjälpen!

Lösenordsskyddad: Tankar

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Ferplast Jenny

Hittade en Ferplast Jenny till salu. Har klämt lite på dem i affärerna, men varit missnöjd med såväl pris som design.
Nu har den dock slängts upp till ett pris jag tycker om, samt i en kvalité jag tycker är finemang. Nackdelen är de små öppningarna buren har. Då min chinchillabur visar ”tecken” (hål i bottnen) från Michaels rådisar (Baileys och Tuborg tror jag det var) känner jag att en ny bur bör vara något att investera i. Det lustiga är att den finns på samma ställe som vårt sommarställe, en bit upp i landet. Så här ser den ut:

Whatcha say? 😀 Bör jag slå till?

APOPO

En av anledningarna till att jag tycker det är faschinerande med träning av råttorna är pga. APOPO projektet. Det är ett projekt som drivs från Holland, men utförs i Afrika. Man tränar GP-råttor (Giant pouched rats), som är naturligt förekommande i miljön, att hitta landminor samt att detektera tuberkolos i prover. Man har ju länge tränat hundar att hitta minor, men risken är ju att de utlöser minan pga. sin vikt. GP-råttan är däremot så lätt att minan inte utlöses om de går på och markerar fyndet.

Vad gäller tuberkulostestningen så är det något man kan göra direkt när man har ett prov, medans labbtiden kanske är en vecka. Det kostar lite banan eller annat gott, medan labbanalyser kostar mer, man kan sätta in medicin snabbare då man får ett snabbt svar. Råttorna har fn ca 98% säkerhet i sina markeringar, och de resterande 2%en tycker jag är ok att missa då fördelarna är så stora.

Här kommer fyra filmer från youtube, en om minorna (Animal Planet), Minråttorna ur en rått-tränares perspektiv, om APOPOs arbete och en om tuberkulos.

Från Animal Planet:
 

Ur en råtttränares perspektiv:
 

Om APOPOs arbete:

Tuberkulos:
 

Då jag är biolog, råttvan och intresserad av träning hade detta varit en otrolig grej att jobba med. Tänk att göra det man tycker är kul samtidigt som man gör något bra för världen!!!