Roadtrippin’

Semestern har börjat, en roadtrip ligger på agendan och bilen är vårt färdsätt. Vi har nu tagit oss till Jakobsberg (STHLM) där vi bor hos några vänner.
Det är rätt intressant att se hur tjejerna reagerar. Leica är den som varit mest… reserverad. Mamiya var först ut, agerade som vanligt, tiggde godis och samlade saker till buren. Nicca kröp ur sitt skal efter att ha moffat med mig och Leica på balkongen. Nu är hon social och nyfiken (fortfarande rädd för höga ljud dock). Men Leica, hon är nog den som förvånat mest. Den hypersociala lilla snuttan har varit allt annat än ”ta för sig-ig”. Dock kanske hon den som tar in mest, och kanske blir mer mentalt uttröttad än de andra.

Hur som helst är jag glad över att resan gått så bra, samt att alla vänner här tycker om, accepterar och är nyfikna på bejbsarna! Det värmer i hjärtat samtidigt som jag VET hur bra miljöträning det är. Att det bor två katter här är heller inga problem. Har gått splendid. Varken katterna eller rådisarna verkar medvetna om varandras existens (stängd dörr). Hoppas att resan fortsätter i samma anda 😀

moff moff

mys

Satt med goda vänner på balkongen medan tjejerna susade runt. Leica är helt underbar. Hon räds inte något eller någon. Mamiya är också tuff. Hon kör sitt race, är inte så skraj, men uppskattar heller inte EXTREM människokontakt så som Leica gör. Nicca däremot kommer ta lite tid. Hon börjar komma på ”kommando” som de andra, men är fortfarande lite harig.

Mys på balkan

Snart börjar semestern. Tjejerna ska såklart med, och det brukar inte vara några problem med transporten i en bil med klimatanläggning och en transportbur för katter. (bajslåda, hängmatta, mat och vatten är således inga problem)

***over and out***

Anmäld!

Nu är jag och tjejerna anmälda till utställningen i Göteborg den 1:a augusti!
Det är Västråttan som arrangerar. Alla tre är anmälda i alla tre klasserna. (Inte för att jag tror att någon annan än Leica har någon chans i standard, men det är bra att få en ”allmänkoll & hälsoundersökning” av rådisarna.)
Mamiya ställs ut som Senior, Leica hamnar mitt i mellan junior och senior (5 mån på utst. dagen), men jag misstänker att hon blir junior, och Nicca ställs ut som junior. Samtliga tävlar i Agility A (såvida vi inte har ngt bra att komma med så domaren flyttar upp oss till B-klassen 😉 )

Klasser:	Domare:
Standard Pet Class Agility A Agility B	Gail Adam Jesper Petersson Jessica Matson Jessica Matson

Vad innebär standard, pet och agility då?

Följande info är taget från SRS hemsida:

Standardklass: Bedömning av råttor som finns med i av standarden upptagna färger och teckningar. Dessutom finns i allmänhet en klass för ostandardiserade färger och teckningar (OBS! endast öppen för registrerade uppfödare av varianten).
I kvalitetsklassen jämförs råttan med standarden och tilldelas en 1:a, 2:a eller 3:a beroende på hur väl råttans kvalitet överensstämmer med standarden för sin variant. I konkurrensklassen bedöms de råttor som fått med sig en 1:a från kvalitetsklassen med varandra och placeras i ordningen 1:a, 2:a, 3:a, 4:a tom 5:a, dvs så långt som underlag finns från kvalitetsklassen. Certifikat utdelas till de råttor som mycket väl överensstämmer med standarden för varianten, oavsett placering i konkurrensklassen. För att gå vidare till BIS-final krävs en 1:a i konkurrensklassen.

Pet Class: Bedömning endast av kondition, renhet, temperament och tamhet, alltså fundamentala egenskaper för råttan som sällskapsdjur. Råttorna tilldelas ett A-, AB- eller B-pris beroende på hur väl råttan överensstämmer med de bestämda kriterierna för råttan som sällskapsdjur. För att gå vidare till final krävs ett A-pris. Högsta utmärkelse är Bästa Pet.

Agility: Öppen för alla råttor fyllda 2 månader och uppåt. Föraren behöver inte äga råttan. Klass A: nybörjare (förare och/eller råtta), Klass B: erfaren (förare och/eller råtta). 

Agilityregler ser ni i ett tidigare inlägg.

Så.. detta blir mer en utställning för att testa vingarna, se hur tjejerna reagerar samt snacka lite råtta :D. Någon annan som ska dit?

NRG

Sådärja! Bara att ignorera föregående inlägg :D.
Viss frustration finns kvar, men *äh* det löser sig 😉 

Från att ha varit ett ”jobbigt” energipaket så börjar jag uppskatta Leicas sociala förmåga och energi :D. Hon har ett högt tak och jobbar mycket per dag, medan de andra mest ligger och slappar. Dock vet jag inte hur snabbt hon plockar upp nya beteenden än. Time will tell. Leicas smeknamn har blivit ”Leka” ( eftersom det är Leica på skånska…)

En liten bild på en nybadad Leica

Leica - en blöt rex 😀

Frustration

Jag är frustrerad. Jag kommer inte dit jag vill. Jag saknar fokus och mål. Jag är hindrad av r8rädsla. Jag VET att allt tar tid och att babystep är det enda som gäller. Men jag VILL ta ELEFANTKLIV! Jag vill vara över det första berget! *gaaah*

*gaaaaaaaaah*

Men alla får ha en dålig dag. Snart blir det väl ketchupeffekt på det hela, och då jäklar!!! 😀 😀

APOPO

En av anledningarna till att jag tycker det är faschinerande med träning av råttorna är pga. APOPO projektet. Det är ett projekt som drivs från Holland, men utförs i Afrika. Man tränar GP-råttor (Giant pouched rats), som är naturligt förekommande i miljön, att hitta landminor samt att detektera tuberkolos i prover. Man har ju länge tränat hundar att hitta minor, men risken är ju att de utlöser minan pga. sin vikt. GP-råttan är däremot så lätt att minan inte utlöses om de går på och markerar fyndet.

Vad gäller tuberkulostestningen så är det något man kan göra direkt när man har ett prov, medans labbtiden kanske är en vecka. Det kostar lite banan eller annat gott, medan labbanalyser kostar mer, man kan sätta in medicin snabbare då man får ett snabbt svar. Råttorna har fn ca 98% säkerhet i sina markeringar, och de resterande 2%en tycker jag är ok att missa då fördelarna är så stora.

Här kommer fyra filmer från youtube, en om minorna (Animal Planet), Minråttorna ur en rått-tränares perspektiv, om APOPOs arbete och en om tuberkulos.

Från Animal Planet:
 

Ur en råtttränares perspektiv:
 

Om APOPOs arbete:

Tuberkulos:
 

Då jag är biolog, råttvan och intresserad av träning hade detta varit en otrolig grej att jobba med. Tänk att göra det man tycker är kul samtidigt som man gör något bra för världen!!!

Bada

En underbar film om hur man ”lär” sina rådisar att bada. Råttor simmar i det vilda, så personligen känner jag inte stor rädsla över vatten i öron och liknande. Ge örongångarna en möjlighet att torka ut, de behöver inte bada 10 timmar och varje dag. Dels är det bra aktivering, bra under varma dagar och bra då de själva sköljer bort lite av urinen burkompisarna kan ha lämnat på dem/de har legat i.

PS. Jag fick örongångsinflammation av att bada när jag var liten. Dock var jag i vattnet varje dag i flera veckor, låg under ytan åtminstone 3 timmar/dag samt att det var rätt mycket alger och annat i sjön… Råttornas anatomi är inte exakt som vår, men jag anser att man inte heller behöver behandla dem med bomullsvantar. De är trots allt relativt tåliga djur som i det vilda frodas i kloakgångar och annat fuktigt…DS

Guldstjärna!

Mamiya är guld! Hon fattar precis allt! Om jag bara kan få henne att slappna av mer, mestadels när jag lyfter henne, så kommer hon lära sig precis allt!
Körde nyss ett snabbpass med ny motivationskälla – Skalade solrosfrön! Vi hade det när vi tränade gerbiler på ”research training”-kursen. Kladdar inte, lätt att förvara, små bitar. Perfekt helt enkelt.
Mamiya körde på target fullt ut. Hon nuddade, stod, följde, och jag hade lätt kunnat plocka upp ett ”hålla beteende”. Nu måste jag sortera lite mentalt hur jag ska följa upp detta på rätt sätt. Vilket beteende ska jag ta först? När ska jag lägga på kommandon?
(funderade lite över ”station” också. Minns att det tog längre tid för folket på kursen att träna station med sina gerbiler, än för folk som förde till ett nytt moment, targetstick/hoop etc. Kanske var station för svårt för att ha som första träningsgrej till tjejerna? Anledningen till att jag ville få in det beteendet var för att kunna väga dem, och sedan för att jag skulle kunna utveckla den sidan hos mig och överföra på marmosetterna och tamarinerna…) 

Eftersom jag aldrig tränat tamråttor på detta sätt förr undrar jag om åldern är viktig att ta hänsyn till. Fast å andra sidan, deras personligheter är som natt och dag, så det kan ju vara att vissa ”funkar bättre” än andra.
Ska använda eftermiddagen med lite lägenhetsrensning, men även att verkligen klicka in Nicca. 

Ni som är vana vid flockdjur. Hur tränar ni? Tjejerna slappnar av mer om de är tillsammans. Hade en tanke om att man först lär dem beteendet, riktigt får in det i ryggraden på dem, sedan tar man dem till en ny plats. Å andra sidan kan ju klickandet ”störa” de andra då de inte får någon belöning vid klicket. Fast jag vet inte om jag tror det spelar lika stor roll. Flera djur jag sett har tränats i grupp, där bara den som gör rätt får belöning. Kanske kan de tom. lära av varandra? *hmm*  

INPUT PLEASE!  😀

Update

Nicca – Efter balkongmöte och burbyte har denna lilla tjej tuffat till sig. Träningswise handlar det om miljöträning samt inklickning. Miljöträningen går ut på att ”våga” utforska. Klara av störningar utan att söka skydd (TV, förbipasserande, plötsliga ljud). Detta går mycket bra! Inklickningen går ut på att associera klickern med belöning, detta går so-so. Har inte hittat hennes motivationskälla än. De andra diggar majs, Nicca verkar inte så imponerad.

Leica – För att vara så aktiv och utforskande är hon ganska harig. Att klickern betyder belöning är hon jätteduktig med. Vad det är hon ska göra för att få ett klick är det sämre med. Är det hon eller jag som är oklar? Ska gå bak i prestationsstegen och börja om från början med henne. Gör om, gör rätt, ge tid. Inkallningen fungerar dock jättebra (Klass A, moment 2 hos SRS samt moment 2 hos SSV)

Mamiya – Inkallning går toppen! (Klass A, moment 2 hos SRS samt moment 2 hos SSV) Tycker inte om att träna ”ensam” (dvs. funkar bättre när de andra är ute). Är rädd för att de andra blir ”avklickade” av att höra Mamiyas klick. Kanske kan lösas genom mer miljöträning. Hon växte ju upp i zooaffär och tycker fortfarande inte riktigt om att bli lyft. Bara att jobba och jobba på att överkomma detta.

Tankar, tips och annat uppskattas! 😀

Upplägg & Agility

Efter lite dialog med EM har jag funderat lite på träningsupplägget, miljön och mål. Har nu omstrukturerat och hoppas att det kan leda till något bra :D.  Det handlar dels om födomotivation samt träningstillfälle.

Joinade även både SRS och SSV för att utmana mig utifrån deras agilityregler.

• SRS agilityregler 
• SSV:s agilityregler

Kanske siktar på agility/utställning i GBG 1 augusti (SRS) samt agility/utställning i skåne den 5:e september (SSV). Om det blir så passar jag då även på att ställa ut alla i pet och standard för att få en helhetskoll på temperament och färg/teckning.